[2013-04-14]

Efter att ha skrikit mig hes till IFK Kristianstads kvartsfinalrysare så ska jag nu försöka lägga upp en bild på hur modulen ser ut nu. Det som hänt sen senast är att jag muttrat och gråtit lite över rälsen på modulen. Jag har försökt löda snyggt men det blir ganska fullt bitvis och dessutom testade jag ett tips jag såg på ett annat forum där man skulle nyttja hög temperatur under kort tid. I och för sig gick det snabbt att löda fast matningen av spänningen men det skedde till priset av några smälta slipers. Utöver det så har jag svårt att få rälanslutningarna mellan olika rälsbitar att bli fastlödade, de vill liksom inte låta lödtennet få fäste och beteer sig "fett". Det konstiga är att det inte är alla anslutningar som beteer sig på detta viset utan bara vissa. Jag har testat att tvätta av lödstället med både sprit och såpavatten i omgångar men det verkar inte som att det hjälpt. 

Som ni ser på bilden så har jag så sakteliga börjat på naturen. Den högra delen är det som ska bli ett humlefält och till vänster blir det ett mer klassiskt svenskt vallfält. Det som kommer hända framöver är att jag ska ersätta slipers som jag tagit bort i samband med ihopfogningen och sedan blir det ballastering och vägbyggande. Man kan nästan ana där det blir ett vägbygge på vänster sida om dammen. Vägen blir en enkel asfaltväg gjord på Smooth-It som det blir en premiär för mig att nyttja. 

Är det någon läsare som har tips på vilka skyltningar som man skall använda på en modul som denna? Jag har skaffat ett klassiskt röd/gult kryss till vägövergången men i övrigt har jag inte någon större aning om vilka skyltar som behövs kring växeln eller för spårets hastighetsreglering etc.

[2013-04-07]

Då så...efter ett tag iväg på annan ort skulle det nu tas tag i modulbyggandet igen. 

Senast jag skrev höll jag på med att bygga det vita mangårdshuset som ska stå i ena hörnan, nu kommer jag i denna uppdatering titta mer på landskapsbygge, växlar och lite husbyggnation.

Räls och växlar:
Normalt bygger jag i z-skala och där har jag valt att inte ägna mig åt elektrificerade växlar på grund av hur smått och besvärligt allt är i den skalan, därför är allt jag gör med denna modulen nyheter för mig. Jag valde att börja med att få växelmotorn på plats. Då jag inte kunnat få tag på någon Conrad eller Tortoise-motor i Sverige föll valet på Pecos lågspänningsväxel med förlängd pinne. Som vanligt slogs jag av den ständiga bristen på vettiga instruktioner i mj-sammanhang och som orutinerad byggare var jag tvungen att söka mig ut på nätet för att finna tips och tricks om hur man skulle montera motorn. 
Jag valde att montera motorn på en utsågad del av modulens plywoodskiva med hjälp av Pecos lilla plasthållare, detta för att kunna placera motorn under växeln så dolt som möjligt. Som ni ser på bilden sticker pinnen upp ungefär 2cm så den kommer jag att få kapa när rälsen läggs permanent. Korkbädden jag nyttjar är en klassisk n-skala korkbädd som jag limmat ovanpå en 3mm korkmatta med PL-200 lim. Jag fick välja dubbel korkbädd för att sidostyckena skall matcha modulstandarden. Det är i varje fall vad jag hoppas på eftersom jag inte testat modulen med någon annan än.
Jag kommer återkomma med fler bilder under modulen i nästa uppdatering då jag hoppas att jag tagit mod till mig att börja med elektriciteten.

I bilden till höger ser ni hur mitt vardagsrumsbord ser ut emellanåt. Kvarnhuset jag valt nyttja är en amerikansk modell från N-scale Architecht, Hanford Mills, som jag upplever fungerar som substitut för kvarnen i Gärds Köpinge. Byggnationen är tämligen enkel om man byggt trämodeller tidigare och består av en inre kärna som man sedan laminerar på en mönstrad yta. Nederdelen kläs i en tegelyta av plast med självhäftande baksida. Detta material ser jag som modellens svaga punkt då panelerna är utskurna i förväg för enklast montage, dock väcker detta en hel hord med problem om man inte vill eller kan placera modellen i miljön precis så som det är tänkt. Då jag varit tvungen att delvis spegelvända huset och vattenhjulet fick jag ägna ett par timmar åt att skära ut och skarva plastdelar vilket tyvärr kommer att synas på modulen.

Här är en bild på det uppbyggda frigolit landskapet med kvarnen utplacerad. Några detaljer kommer att tillkomma på byggnaden i form av takfönster, ventilatorer och en skorsten. I bilden ser ni även spåren av mina skarvningar i plasten på huset. Där har jag försökt maskera kanterna med trälister.

Dessutom ser ni min grundform för kvarndammen som jag bygger i balsaträ som sedan kläs in i plast för att så småningom se ut som en cementkonstruktion. Inspirationen till dammen kommer från en smedjedamm i Östergötland där dammen ligger på en högre nivå än det omgivande landskapet. Vattenytan på modulen kommer ligga 1-1,5cm över rälsen.

Frigoliten klär jag med gipslindor från Apoteket, jag upplever dem som ett prisvärt alternativ till MJ-företagens varianter även om de renderar i en ganska grov yta som får täckas ordentligt för att inte ge ett randigt intryck på marken. Jag målade gipset med en gul/beige grundfärg blandad av lite färgrester för att slippa den tråkiga vita färgen och dessutom skapa en bra grund för täckmaterialen. Jag använder riktig jord, sand och grus som jag hämtar på olika platser i naturen för att få många olika färger att välja på. Detta har varit ett litet orosmoment hemma då min flickvän inte uppskattar att jag torkar jord i varmluftsugnen och sprider dammet i hela köket, lösningen blev en täckt aluminiumfoliekorg med små hål i för att låta fukten smita ut. Kanten på dammen penslade jag med en saftsoppetjock gipsblandning för att skapa en lite annan textur, därefter målades den med ett antal gråa, gröna och svarta färger för att ge den en organisk cement/stenkänsla. 

Eftersom en kvarndamm är tämligen djup för att rymma mycket vatten har jag valt att testa en metod jag läst om i Model Railroader där man gjuter en botten som man sedan målar i en mörk grundfärg. Jag valde en svart allmogefärg som jag sedan stöplat på grå, blå, gröna och vita partier. Utöver dessa färger kommer jag nog att använda en del bruna toner för att skapa en illusion av sand närmare stränderna. De vita tonerna har jag nyttjat i syfte att skapa en grund för områdena där jag kommer att försöka skapa en illusion av snabbare vattenflöde. Jag gillar resultatet än så länge även om det är en liten konstart att få ett bra och naturligt utseende, man kan vara väldigt modig med färgerna om man tittar på verklighetens förebilder där en del vattendrag kan vara mörkt gröna medan andra ljust bruna. Över färgen kommer jag hälla tunna lager av ett konstnärsmaterial som kallas "Glossy Medium & Varnish", detta ska vara ett bra alternativ till de vanliga vattenprodukterna som jag upplever har en lite för gulaktig ton för att fungera väl med min här valda metod.

Det sista jag gjort på modulen är att jag arbetat med växlarna och modifierat dem för DCC enligt instruktioner på internet och Herr Boströms hjälp. Bilderna nedan visar några av mina eskapader med lödkolven och lössågen. På den vänstra bilden ser ni byglingarna som jag lödat dit på undersidan av rälsen, högra bilden visar både byglingen och kapningen. Som ni även ser fick jag några små skador på de andra rälerna men det är inte djupare än att jag kan ordna till det med en fin slipkloss. Till höger kan man även ana strömförsörjningen av hjärtbiten (gul sladd) som kommer kopplas till växelomställaren under modulen. Huvudrälerna kommer strömförsörjas via matarkablar som löds på under rälserna i glappen i plastslipersen som uppstår när jag kurvar flexrälsen. Skadad av z-skalans känslighet för elbrist så kommer jag montera matarkablar på samtliga modulens fyra rälselement förutom växeln. 

[äldre]

Hur gör man nu när man ska bygga en modul? Man läser lite om hur standarden fungerar, vilka måtten ska vara och vilken del som ska sitta ihop med vilken del - hur svårt kan det vara?

För min del började det svåra när det var dags att såga alla delar. Jag och min bror valde att bygga våra moduler i 19mm MDF för att det skulle bli stabilt och rejält, dessutom bygger jag grunden i min z-skale järnväg hemma i MDF och jag trivs med materialet. Att såga rakt är ju svårt så det första försöket att med fogsvans såga exakt längs sträcket blev inte ens i närheten av ensat - det ledde till att vi dammade av den stationära cirkelsågen. Som givetvis kapar av 2-4mm extra på varje skär vilket vi upptäckte när vi mätte de sammanfogade 40cm breda modulerna, som i verkligheten bara var 38-39cm. Så det var ju en bra början på projektet.

MDF kan ju vara besvärligt att jobba med men är man hyfsat försiktig och förborrar alla hål så går det ganska bra. Vi monterade läkt på insidan av MDF skivorna för att staga upp modulen, två av tvärbalkarna sattes i undersidan av långsidorna istället för i ovansidan då tanken är att det ska bli en liten damm med ungefär 3cm djup. Jag har ännu inte bestämt mig för exakt hur jag ska bygga dammens botten men jag funderar på att höja bottnen så att det blir en bra yta att måla djupt vatten och sen hälla ett tunt lager av lack eller liknande över för att skapa en känsla av vatten.
Den högra bilden visar hur det såg ut under dammens tillkomst och vilka verktyg som kom till användning. I högerkant kan ni se den modell jag ska ha som dammlucka. Det är i original en H0 pappersbyggsats från Busch som än så länge bara är grundbyggd och helt utan dekorering men när den placeras på modulen så kommer den få såväl lite patina som skalariktiga detaljer. Modulens framsida är i ovankant på bilden.

De större byggnader som kommer finnas på modulen är en kvarnbyggnad som jag hoppas kunna använda en modell från The N-scale Architect som heter Hanaford Mills och ett vitt reviterat hus från Epoke Modeller. Jag har letat som en galning efter bra byggsatser i svensk/skandinavisk stil men haft väldigt svårt att hitta något som inte ser ut som om det vore en schweizisk leksak eller är alltför amerikanskt. I Z-skala bygger jag amerikanskt just för att jag gillar utseendet på de trähus som finns till den skalan men svenska modeller är en utmaning att hitta.

Jag började bygga huset från Epoke Modeller och det var faktiskt en fröjd att bygga. Jag har inte jobbat så mycket med papper tidigare men med lite försiktighet har jag kunnat få ihop ett riktigt vackert hus. Tanken är att använda huset som bostadshus i närheten av kvarnen. 

 Denna första bild visar tydligt hur huset är uppbyggt. Skelettet består av 1mm kraftig papp med stora hål avsedda för fönster och dörrar. Man har ganska stora möjligheter att modifiera      modellen under byggets gång när man väl byggt ett eller par sådana här hus så att man vet vad och hur man kan göra. Limmet jag använde ska jag aldrig använda igen då det är riktigt besvärligt, Det var ett Casco lim som heter RX original vilket inte alls är så lätt arbetat som man sagt mig. Problemet är att limmet trådar sig och torkar alltför snabbt, det ger väldigt korta tidsförlopp att korrigera fel.

Jag valde att måla hela insidan svart för att möjliggöra att ha lite ljus i huset. Som ni ser har jag installerat två stycken risgrynslampor på 6V som ska ge huset lite närvaro, dock tänkte jag mig inte för så jag har inte byggt någon inredning eller satt upp några gardiner i huset. Jag tänkte på det för sent och hade då redan monterat fönstren på insidan av väggarna. 

Här ser ni konstruktionen av ytterväggarna, de består av ungefär 100g tungt papper med ganska trovärdigt kornig yta med utskurna gluggar för dörrar och fönster. När jag tittade på de vita fasaddelarna var jag rädd att de oundvikliga brännmärkena efter laserskärningen skulle skämma intrycket men här gäller det att välja den sida med minst "skador" till att vara ytterst. Så här efter att jag satt ihop huset syns det nästan inte alls och ger bara ett intryck av lätt vädring.
I byggbeskrivningen tipsas man om att slipa med ett fint sandpapper för att få bort brännmärkena men jag skulle nog undvika det, jag fick lite skador kring ovanvåningens fönster.
Detaljerna är fint utskurna ur ett tunnare rött papper med små detaljer ristade i svart. Här gäller det att vara mycket försiktig och hantera den med silkesvantar. Fönsterbrädena viks upp med hjälp av ett rakblad och en kniv för att ge en liten 3D effekt när de monteras på insidan av fasaden. Jag gjorde ett misstag här och monterade fönsterplasten på insidan av de röda detaljerna vilket byggde alldeles för mycket i djup. Det orsakade att fasadväggarna inte gick ihop alls så jag fick försiktigt skära loss plasten från insidan av fönstren och montera det på insidan av husets skelett.
Som tur var är de enda synliga resterna efter denna palaver de tre mörka fläckarna på en av ytterdörrarna. Jag tror inte att det är något man kommer att tänka på när man ser modulen.

Så här ser huset ut med taket på samt att jag till sist fick dit skorstenen. Skorstenen var nog det största konstruktionsproblemet då den består av fyra tjockare pappdelar som skulle monteras ihop till en kvadratisk murstock och två tunnare pappbitar som skulle skapa yteffekten. Bygganvisningen är inte speciellt tydlig på hur ytdelarna ska monteras och det är svårt att få dit skorstenen i taket på ett snyggt och rakt sätt. Efter lite filande kom det dock på plats och sen las taket över. På bilden ser man att passformen inte är exakt men det kommer inte synas efter att jag vädrat huset på modulen och applicerat lite grönska. Det som saknas i bilden är de gråa dekorationsdetaljer som kommer sitta i alla takvinklar och över fönstren.

Uppdaterat 2013-08-02 

Klågerups station - en liten bygglogg kring ett pågående modulbygge av Anders B

Har inte fört in den senaste utvecklingen på ett tag. Bilder har däremot tagits så tanken är att uppdatera info med lite om de saker som gjorts det senaste året.

Senaste nytt är nu att projektet med vändskiva har nu kommit till motorisering.

2013-08-02 Motor till vändskivan

Har fått några kommentarer och frågor om motorisering av vändskivan. Från början var det tänkt att den skulle vara manuell men när frågor kommer och man börjar fundera så...

Har letat en anledning att leka lite med stegmotorer och här fanns ju en chans.
Helst skulle man ju försöka hitta en bra stegmotor i något elektronikskrot men det blev en ny från Lavicel för 159:-. Motorn är på 3,9volt och har 200 steg.  200 steg innebär att den har 200 lägen på ett varv till vilka den kan styras med stor nogrannhet.
200 steg på en vändskiva som är lite dryga 100 mm i diameter, dvs drygt 300mm i omkrets, gör att varje steg ger en nogranhet på 1.5mm vid spåret. Det är inte tillräckligt så det måste förbättras med utväxling.

I leklådan fanns en påse med kugghjul och det största kugghjulen hade 45 kuggar medan det minsta hade 15. Det ger då 3 gånger, dvs 200 steg per varv kan bli 600 steg, vilket ger 0.55mm. Fortfarande lite klent då det bara är något mindre än rälens bredd. Men det får duga så länge - andra kugghjul fanns inte i lådan.

På lagringen under vändskivan finns en hals med diametern 25 mm, så det stora kugghjulet får borras upp till detta. Det enda med diametern 25 mm som fanns hemma var ett fräshuvud, men efter två kugghjul med helt ocentrerat hål så fick konstateras att fräshuvuden inte passar som borr...
Från Jula inhämtades ett enkelt centrumborr på 25 mm och mu gick det bättre - ett snyggt centrerat hål med lagom klämpassning.
Det lilla kugghulet passade snyggt på motorn och ett fäste till motorn sågades till av en bit kretskortsplatta.

Hade jag gjort vändskivan för motor från början så hade nog hela nederdelen blivit i ett stycke men nu blev det två.

Till styrningen är det ett mikroprocessorkort - Arduino.
Vår Arduinoanvändning har standardiserats till Lavicels egna variant, Brage som kostar dryga 70:- i byggsats, så även vändskivan har fått en sådan.

Utvecklingen av styrprogrammet görs främst av ätteläggan som med tiden blivit stor Arduinofantast.
Styrprogrammet har/ska ha omläggning och inställning av spårlägen via tre knappar, samt styrning via LocoNet så att omläggning från panelen är möjlig.
Mer om detta när programmet är färdigtrimmat. 

Fortsättning följer...

2013-07-15 Vändskiva

På Klågerups station fanns en liten vändskiva. Den kom till i samband med att MGJ ville passera stationen vilken ägdes av LTJ. 
Ett av villkoren för att släppa in MGJ var att de byggde en vändskiva. Placeringen av skivan blev lite udda då den hamnade vid MGJ's persontågsspår och ganska långt från rangerdelen där tågen kom in med lok som behövde vändas.

Gropen efter vändskivan finns kvar idag och bildar, tillsammans med lite konstverk, en liten utsmyckning av Klågerup.

När modulens spår lades så sparade vi både vändskiva och Saftstationens stickspår till senare. Dock lades växlar in så det är nu bara att gå vidare.
På bilden har en kyrka placerats mitt på platsen för vändskivan så det vore kul att få dit vändskivan för att fylla området lite mer naturligt.

Verklighetens vändskivan var liten. På modulen vore det bra att kunna vända åtminståne lok av typen Ga, så måttet får bli 100mm, dvs relativt stora 16meter i verkligheten. Vändskivan ska inte bli motoriserad utan fingret får användas för vridningen.

En liten lista på det material som använts:
En uttjänt hårddisk, balsa 1 och 1.5 mm, kretskortsplatta 1.6mm, 7mm plywood, 2mm cellplastskiva.
Färg: konstnärsfärg akryl.
Lim: epoxi där så angivits, allt annat limmat med "Bostik Mini Seal".

I gamla hårddiskar finns motor och lager. Motorn är ganska oanvändbar i dessa sammanhang men den är väldigt stabilt och bra lagrad.

Så en hårddisk demolerades och ut kom en motor och en fästbricka. 

En kretskortsplatta är tunn och stabil så den får bilda skiva.
På undersidan av kretskortet ristas två banor in. Dessa används till att få polerna till strömmatningen att skifta när plattan vänds. Banorna får kontakt med strömmatningen med släpskor och spårets elmatning hämtas från resp kretskortsbana.

Plattan skars till genom att borra ett centrumhål, skruva dit en skruv, fästa plattan i en borrmaskin och sedan skära mot den roterande plattan med en brytkniv. Även ledarbanorna kan "skrapas fram" mha borrmaskinen och kniven.

Fyra hål i plattan som passar mot fastbrickans skruvhål. Fästbrickan limmades med epoxi mot plattan och skruvades fast i motorn.

Banorna för släpskorna ska göra så att polerna kastas om när man vänder på skivan. Det kan fixas med att dom kapas på halva skivan och den ena yttre banan förbinds med den andra halvans inre bana, och vice versa.

På bilden nedan har en liten tråd lötts på banan och dragits upp genom ett hål och ner på den bana som skall förbindas.
I hålen går också tråd upp som ansluter spåret.

Spåret har limmats och aslutits till strömmatningen.
Mycket viktigt att det hamnar centrerat!

Vändskivan skall sitta på modulen, så ett hål får tas upp.
Ytan på modulen består av 5 mm cellplast och därunder en 7mm plywoodskiva. Cellplasten skars upp med vändskivans storlek och ett hål för motorn togs upp i plywooden. En lös plywoodbit fick ett hål som passar motorfästet (38 mm) och hål för motorns fästskruvar.
Den lösa plywoodbiten skruvas fast underifrån med distansbitar mellan för att få rätt höjd på vändskivan. I det här fallet blev det drygt 2mm tjocka bitar i plast som gav bra distans.
Ytterligare ett hål skall komma till, där släpskorna kan komma åt kretskortets elbanor.

Så, då var det mesta praktiska klart och dags för att göra skivan lite snyggare.

Ett trädäck ska på. Det är ca. 3mm från kretskortsplattan till spåren ovankant, så trädäcket kan skapas med balsa i två lager 1.5mm resp 1mm.
Först ett lager 1.5 mm där plats görs för trådarna som går över kretskortet. Det täcker fram till sliperskanterna och hamnar i jämnhöjd med dessa.

Ovanpå det första lagret läggs en ett lager 1mm balsa vilket dras fram intill rälen. I detta lager har ristats tunna streck för att ge intryck av plankor. Bitar av denna balsa läggs också mellan rälerna.
Till vänster är plattan klädd med första lagret och till höger har också andra lagret kommiit på.

Vändskivan hamnar nu ett par mm ovanför markytan och behöver en sarg runt om. Denna är gjord av 2mm cellplasskiva och har fått markeringar för att likna stensättning. 

Sarg-ringen har nu limmats på plats och anpassats så skivan löper fritt.

Så, nu är vi framme vid nuläget. Strömmatning med släpskor är kvar att anluta.

Lagringen från hårddisken gav en fantastisk stabilitet och skivan snurrar lätt helt utan något axelspel.
Skivan snurrar så lätt att någon form av fäste som får skivan att stanna kvar vid spårpositionerna behövs. Funderingar finns kring en magnet som håller positionen lagom hårt...

Fortsättning följer...

2012-01-22 Markarbeten

Under julhelgen kom jag äntligen igång med lite markarbeten. Det närmar sig premiär på en körning (Hellerup 10 februari) så det kunde ju vara kul med lite mer än bara platt trä. Så här kommer några bilder på hur det går.

På infarterna ligger spåret på en plywoodremsa med öppet på sidorna. Här ska vara lite kullar där spåret går i en skärning.

Kullarna ska byggas upp med fogskum.

Först ett nät som hänger ner en aning i hålet.

Nätet fästs på något sätt. Här med smältlim.

Nätet skärs ner jäms med ovankanten och sen läggs fogskum i små strängar.

Skummet expanderar rätt kraftigt så det är ingen risk att man tar för lite. Ett vackert gräddlandskap blir resultatet.

Med en vass kniv är det lätta att skära ner och forma kullarna.

För att få en jämn och fin grund så hamnade standardmetoden "högtalarmatta från biltema" över skummet.

Den är limmad med fogmassa och utspätt vitlim. Mattan är ganska töjbar så det är inga problem att få den att följa kullarnas form. När limmet torkat så skärs den ren i kanterna.

En sak som jag provar för första gången är att använda "konstlera". Terrakottafärgad "Das Pronto" som hittades på Clas Ohlson, är det som lyser tegelfärgat.
Hoppas nu det håller för en modul - inge skoj om lerbitarna faller av första gången man ställer modulen på sidan. Innan leran kladdades ut så målade jag underlaget med utspätt trälim och la sen lera i det våta limmet. Håll tummarna för att det fungerar.

Här är norra infarten med högtalarmattan lagd.

Mattan grundas med en ljusgrön färg.
Rätt kul när landskapet växer fram. Arbetet med mattan och grundningen i grönt är ganska enkelt och snabbt arbete men är ett stort kliv framåt.

Grundarbete blir av två typer. Dels högtalarmattan där det ska vara åker och skogsdungar, dels sand av olika slag där stationsområdet ligger.
För sanden blir det "chinchillasand" från djuraffären. Hade Andreas på besök som kunde berätta att den sanden är finkornigare än den sand jag lagt runt uppställningsspåren nedan. Ett besök i djuraffären resulterade i två typer, en lösviktsvariant och en påsförpackad (Vitakraft). Den påsförpackade var något grövre och kommer nog att bli perfekt.
Men sandningen blir nästa steg även om det syns en del småförsök på bilderna.

2011-08-25

Elarbete - växelmotorer och el är dragen på den första sektionen.

Växelmotorerna är från Conrad och dom jobbar mot växeln genom "stötstänger" i 1mm pianotråd enligt det system som blivit mer eller mindre standard i skånskaN.

Ett hål, 1 mm,  borras mitt i den tjockare "slipern" bredvid växelföraren och ner genom underlaget. En bit 1 mm pianotråd böjs till enligt bilden och sticks ner i hålet med den krtare biten i växelförarens hål. 
Här har jag låtit pianotråden löpa direkt i hålet i plywoodplattan, men vill man så kan man sätta en bit mässingsrör som lagring genom plywooden.

15 mm under plattan böjs tråden 90 grader så den löper parallellt med långsidan på växelmotorn.

Från växelmotorn överförs kraften med en pianotråd med 2 90 graders böjar.
Fästet mellan pianotrådarna kommer från en sönderskuren "sockerbit" där ena skruven tagits bort. Placeringen av fästet ställs in så att rörelsen uppe vid växeln blir lagom lång.
I motorns fäste har ett 1 mm hål för pianotråden borrats upp och när tråden sitter på plats så böjs den lätt på andra sidan hålet och håller sig sedan på plats.

OBS - ibland ser man tips på att den fjäder som sitter inne i växeln skall tas bort. Den behöver INTE tas bort med denna monteringsmetod! Tar man bort fjädern riskerar man att växeltungorna kan resa sig lite, så rör inte växelfjädern!

Varje växelmotor har fått sina anslutningar dragna till "sockerbitar" - en för styrning och en för matning till spårkorset. Styrningen har sedan kopplats till dekodern som blir spindeln i nätet.

Styrningen kommer från CML Electronics, och består av dekoderkort för 8 motorer styck (DAC20) och ett panelkort till styrpanelen (DTM30). Korten kopplas ihop med ett eget LocoNet.
Fördelen med att använda dessa kort, istället för en traditionell panel med switchar, är att det blir mindre kabeldragning och betydligt större möjligheter till förenklad logik.
Eftersom det blir en ganska komplex station med många tågvägar, både tillåtna och otillåtna, så måste det till stöd för att vem som helst ska kunna sköta stationen utan vana och utbildning. Stödet blir i form av tågvägar - ett knapptryck räcker för att lägga upp en väg från en infart till ett givet perrongspår. Korsväxlar får också en förenklad styrning. Styrpanelen får lysdioder för att visa läget.

De första testerna av elektroniken verkar mycket lovande - väldigt lätt att bygga upp logiken via  datorstöd.
Dock blev det ett problem - dekodrarna orkar inte driva Conrad-motorerna! Nu kunde det lösas med en enkel drivkrets av två transistorer (per utgång) men lite synd på ett annars riktigt bra kort!

Modulen Klågerup består av5 sektioner (delmoduler). 3 st 1 meters i mitten och 2 resp 1 mindre sektioner i ändarna.
I den ena änden på Klågerup finns två infartsväxlar och dessa hamnar på varsin av dessa småsektioner. Att montera en egen dekoder för dessa växlar blir lite kostsamt så därför leds styrtrådarna över från lediga platser på en dekoder sittandes på en annan delmodul.
Kabeln mellan dekodern och växlarna på andra sektioner måste kunna delas vid transport och för detta valdes "som vanligt" en DB-25 förlängningkabel. Denna kabel delas på lämpligt ställe och trådarna löds eller skruvas på lämplig plats.

I bilden nedan är denna kabel markerad och kommer in till en "sockerbit". I det här fallet var det bara 4 trådar som behövdes.Till höger i sockerbiten finns en likadan kabel inkopplad med endast två trådar. Denna går vidare till den andra infartsväxeln på sektionen bredvid.

2011-08-30 Räls

Så var då det mesta i spårväg lagda. Det som avvaktar är vändskivan och stickspåret till saftstationen, dock har båda fått varsin växel lagd.

Det blev en hel del spår och när området blev laddat med lite vagnar så framgick att det är en ovanligt stor station. När det gäller persontåg med svenska SJ-vagnar så kan 12 vagnar ställas upp på perrongspåren och låter man dom belägga lite växlar runt om så kan tåg med 15 personvagnar mötas. Så långa tåg kör vi sällan på normala modulkörningar så det lär räcka gott.

2011-07-17

Bengt tittade in i början på juli och vi sågade upp några nya moduler till honom och klågerupsmoduler till mig. Trevligt väder hittills under juli, fint väder avbrutet av lite regn, gör att man med gott samvete kan passa på och snickra medan regnskuren passerar.

Modulerna har nu blivit limmade och målade både på insidan (vit) och på utsidan (standardbrun) - första gången jag inte målar modulen i sista minuten!
Benfästen har kommit på plats och allt är klart för spårläggning.

Modulen måste stå hopskruvad under spårläggningen och den är 4 meter lång så den blir lite ivägen. Nu gäller det alltså att hitta en lämplig plats.
På bilden ses den från infarterna från Genarp/Lund. 

2011-06-03 Planering

Beslut måste tas för hur bred modulen skall vara - 400 eller 600. 
Skrev ut spårritningen i skala 1:1 och klippte ihop alla A4-ark. Känns som det får plats ganska bra på 400. Om man vill ha mer landskap på sidorna (egentligen stationshusets omgivning) så kan några små extrabitar skruvas på när man så önskar.

 Med 400 bredd så når man lätt spåren från båda sidor vid fingerrangering, ska bara se till att det blir tillräckligt avstånd mellan spåren.

 Den utskrivna delen är huvudmodulerna, 3 st enmeters. I ändarna hamnar anslutningar som grenar ut till de 4 anslutande linjerna. Ändarna blir 0.5 meter dvs. totalt blir det 4 meter.

Spåret för saftfabriken får gå ut till kanten och i en ev. andra etapp så hamnar då saftfabriken på en egen modul.

2011-04-21

Har gått ett tag och funderat på ett nytt modulbygge och med en lite större station som förebild.
På Malmö Genarps Järnväg (MGJ) så fanns Klågerup station. Stationen byggdes från början för Lund Trelleborg Järnväg (LTJ) och när MGJ byggdes så valde man att korsa LTJ i Klågerup och det blev en gemensam station. Den har alltså inkommande linje i fyra riktningar och med den lokala saftstationen (sockerbruk) så blev det en ganska stor station.

Klågerups station trafikerades med MGJ fram till slutet på 40 talet och LTJ till början på 60-talet. Stationsbyggnaden finns kvar och där bangård låg finns bl.a. idrottsplats. Vändskivan syns idag i form av en "dammliknande" plats med lite skulpturer.

Insamling av fakta ha pågått en tid. Det är ovanligt lite skrivet om stationen! ( grannstationen Staffanstorp t.ex. har fått en egen bok )
MGJ i sin helhet avhandlas i en bok och där nämns naturligtvis Klågerup men sen är det tunt! Man kanske skulle tagit Genarp istället, den finns t.o.m. på film, men fyra inkommande linjer och stor godsbangård lockar - Genarp får vänta.

En karta från 1910 visar Klågerup, saftstation och anslutande linjer. Lund rakt upp, Genarp uppe till höger, Malmö nere till vänster och Trelleborg nere till höger.

Spårområdet innehåller 4 spår för persontrafik varav spår 1 bara nås från MGJ och spår 2 endast från LTJ. Blir lite tankearbete för stinsen att hålla reda på :-)

När MGJ kom till Klågerup så fick dom på sig att bygga en lite vändskiva. Den var enbart för lokvändning och hade alltså inga uppställningsspår. Här finns frestelsen att lägga dit några spår - alltid nyttigt att kunna ha några lok beredda men inte i vägen. Men hur förebildstrogen ska man vara?

Här är en skiss över spårområdet. Spåret som går snett nedåt i mitten på bildens nedankant är spåret mot saftstationen.

En sak som måste bestämmas är bredden på stationen. Spåren går in på standardbredden 400mm men det blir då inte mycket plats till detaljer runt omkring.
Om man ska hålla sig hyfsat till verkligheten så blir stationsområdet 3meter och med två halvmeters förgreningar i ändarna så blir det hela 4 meter.
Ger man sig då på att bygga med bredden 600mm så blir det rätt mycket att transportera. En avvägning mellan att få med lite av byn runtomkring och hanterbart.

Till detta kommer saftstationen - ska den byggas som en del av huvudmoduilerna eller som en separat station som ansluts i nedankanten.

En del att fundera på...

Med sommarregn och semestrar så kommer byggaktivitet. Senaste uppdateringar på byggloggarna om Åhus och Klågerups stationer, 2011-09-25.

Modul Åhus station , Modul Klågerups station

Fler som vill skriva om sina byggen - kontakta Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Uppdaterat 2012-01-31

En bygglogg av Andreas L

Projekt Åhus station!

Först lite kort information om förebilden.
Åhus var en 5 spårig ändstation (idag bara 3 spår) i svag kurva, spår 1-2 var för person och spår 3-5 rena godsspår.
Spår 4'a hade vagnvåg. På stationsområdet fanns förutom godsmagasin även ett lokstall med två portar.
I stationens Östra ände löper spåren vidare ner i hamnen.
Persontrafiken lades ner 1962 så att jag tänker försöka avbilda området någon gång under 1950-talet.
Tanken är att på hemma plan ha stationen i en kommande DDR inspirerad bana, därför kommer jag köra med utbytbara byggnader.
Mitt mål är att med tiden ha de byggnader som fanns på stationsområdet men till att börja med kommer det vara byggsatshus från bland annat Auhagen och WS-lasercut!

Länk till spårplan