Uppdaterat 2013-08-02
Klågerups station - en liten bygglogg kring ett pågående modulbygge av Anders B
Har inte fört in den senaste utvecklingen på ett tag. Bilder har däremot tagits så tanken är att uppdatera info med lite om de saker som gjorts det senaste året.
Senaste nytt är nu att projektet med vändskiva har nu kommit till motorisering.
2013-08-02 Motor till vändskivan
Har fått några kommentarer och frågor om motorisering av vändskivan. Från början var det tänkt att den skulle vara manuell men när frågor kommer och man börjar fundera så...
Har letat en anledning att leka lite med stegmotorer och här fanns ju en chans.
Helst skulle man ju försöka hitta en bra stegmotor i något elektronikskrot men det blev en ny från Lavicel för 159:-. Motorn är på 3,9volt och har 200 steg. 200 steg innebär att den har 200 lägen på ett varv till vilka den kan styras med stor nogrannhet.
200 steg på en vändskiva som är lite dryga 100 mm i diameter, dvs drygt 300mm i omkrets, gör att varje steg ger en nogranhet på 1.5mm vid spåret. Det är inte tillräckligt så det måste förbättras med utväxling.
I leklådan fanns en påse med kugghjul och det största kugghjulen hade 45 kuggar medan det minsta hade 15. Det ger då 3 gånger, dvs 200 steg per varv kan bli 600 steg, vilket ger 0.55mm. Fortfarande lite klent då det bara är något mindre än rälens bredd. Men det får duga så länge - andra kugghjul fanns inte i lådan.
På lagringen under vändskivan finns en hals med diametern 25 mm, så det stora kugghjulet får borras upp till detta. Det enda med diametern 25 mm som fanns hemma var ett fräshuvud, men efter två kugghjul med helt ocentrerat hål så fick konstateras att fräshuvuden inte passar som borr...
Från Jula inhämtades ett enkelt centrumborr på 25 mm och mu gick det bättre - ett snyggt centrerat hål med lagom klämpassning.
Det lilla kugghulet passade snyggt på motorn och ett fäste till motorn sågades till av en bit kretskortsplatta.
Hade jag gjort vändskivan för motor från början så hade nog hela nederdelen blivit i ett stycke men nu blev det två.
Till styrningen är det ett mikroprocessorkort - Arduino.
Vår Arduinoanvändning har standardiserats till Lavicels egna variant, Brage som kostar dryga 70:- i byggsats, så även vändskivan har fått en sådan.
Utvecklingen av styrprogrammet görs främst av ätteläggan som med tiden blivit stor Arduinofantast.
Styrprogrammet har/ska ha omläggning och inställning av spårlägen via tre knappar, samt styrning via LocoNet så att omläggning från panelen är möjlig.
Mer om detta när programmet är färdigtrimmat.
Fortsättning följer...
2013-07-15 Vändskiva
På Klågerups station fanns en liten vändskiva. Den kom till i samband med att MGJ ville passera stationen vilken ägdes av LTJ.
Ett av villkoren för att släppa in MGJ var att de byggde en vändskiva. Placeringen av skivan blev lite udda då den hamnade vid MGJ's persontågsspår och ganska långt från rangerdelen där tågen kom in med lok som behövde vändas.
Gropen efter vändskivan finns kvar idag och bildar, tillsammans med lite konstverk, en liten utsmyckning av Klågerup.
När modulens spår lades så sparade vi både vändskiva och Saftstationens stickspår till senare. Dock lades växlar in så det är nu bara att gå vidare.
På bilden har en kyrka placerats mitt på platsen för vändskivan så det vore kul att få dit vändskivan för att fylla området lite mer naturligt.
Verklighetens vändskivan var liten. På modulen vore det bra att kunna vända åtminståne lok av typen Ga, så måttet får bli 100mm, dvs relativt stora 16meter i verkligheten. Vändskivan ska inte bli motoriserad utan fingret får användas för vridningen.
En liten lista på det material som använts:
En uttjänt hårddisk, balsa 1 och 1.5 mm, kretskortsplatta 1.6mm, 7mm plywood, 2mm cellplastskiva.
Färg: konstnärsfärg akryl.
Lim: epoxi där så angivits, allt annat limmat med "Bostik Mini Seal".
I gamla hårddiskar finns motor och lager. Motorn är ganska oanvändbar i dessa sammanhang men den är väldigt stabilt och bra lagrad.
Så en hårddisk demolerades och ut kom en motor och en fästbricka.
En kretskortsplatta är tunn och stabil så den får bilda skiva.
På undersidan av kretskortet ristas två banor in. Dessa används till att få polerna till strömmatningen att skifta när plattan vänds. Banorna får kontakt med strömmatningen med släpskor och spårets elmatning hämtas från resp kretskortsbana.
Plattan skars till genom att borra ett centrumhål, skruva dit en skruv, fästa plattan i en borrmaskin och sedan skära mot den roterande plattan med en brytkniv. Även ledarbanorna kan "skrapas fram" mha borrmaskinen och kniven.
Fyra hål i plattan som passar mot fastbrickans skruvhål. Fästbrickan limmades med epoxi mot plattan och skruvades fast i motorn.
Banorna för släpskorna ska göra så att polerna kastas om när man vänder på skivan. Det kan fixas med att dom kapas på halva skivan och den ena yttre banan förbinds med den andra halvans inre bana, och vice versa.
På bilden nedan har en liten tråd lötts på banan och dragits upp genom ett hål och ner på den bana som skall förbindas.
I hålen går också tråd upp som ansluter spåret.
Spåret har limmats och aslutits till strömmatningen.
Mycket viktigt att det hamnar centrerat!
Vändskivan skall sitta på modulen, så ett hål får tas upp.
Ytan på modulen består av 5 mm cellplast och därunder en 7mm plywoodskiva. Cellplasten skars upp med vändskivans storlek och ett hål för motorn togs upp i plywooden. En lös plywoodbit fick ett hål som passar motorfästet (38 mm) och hål för motorns fästskruvar.
Den lösa plywoodbiten skruvas fast underifrån med distansbitar mellan för att få rätt höjd på vändskivan. I det här fallet blev det drygt 2mm tjocka bitar i plast som gav bra distans.
Ytterligare ett hål skall komma till, där släpskorna kan komma åt kretskortets elbanor.
Så, då var det mesta praktiska klart och dags för att göra skivan lite snyggare.
Ett trädäck ska på. Det är ca. 3mm från kretskortsplattan till spåren ovankant, så trädäcket kan skapas med balsa i två lager 1.5mm resp 1mm.
Först ett lager 1.5 mm där plats görs för trådarna som går över kretskortet. Det täcker fram till sliperskanterna och hamnar i jämnhöjd med dessa.
Ovanpå det första lagret läggs en ett lager 1mm balsa vilket dras fram intill rälen. I detta lager har ristats tunna streck för att ge intryck av plankor. Bitar av denna balsa läggs också mellan rälerna.
Till vänster är plattan klädd med första lagret och till höger har också andra lagret kommiit på.
Vändskivan hamnar nu ett par mm ovanför markytan och behöver en sarg runt om. Denna är gjord av 2mm cellplasskiva och har fått markeringar för att likna stensättning. 
Sarg-ringen har nu limmats på plats och anpassats så skivan löper fritt.
Så, nu är vi framme vid nuläget. Strömmatning med släpskor är kvar att anluta.
Lagringen från hårddisken gav en fantastisk stabilitet och skivan snurrar lätt helt utan något axelspel.
Skivan snurrar så lätt att någon form av fäste som får skivan att stanna kvar vid spårpositionerna behövs. Funderingar finns kring en magnet som håller positionen lagom hårt...
Fortsättning följer...
2012-01-22 Markarbeten
Under julhelgen kom jag äntligen igång med lite markarbeten. Det närmar sig premiär på en körning (Hellerup 10 februari) så det kunde ju vara kul med lite mer än bara platt trä. Så här kommer några bilder på hur det går.
På infarterna ligger spåret på en plywoodremsa med öppet på sidorna. Här ska vara lite kullar där spåret går i en skärning.
Kullarna ska byggas upp med fogskum.
Först ett nät som hänger ner en aning i hålet.
Nätet fästs på något sätt. Här med smältlim.
Nätet skärs ner jäms med ovankanten och sen läggs fogskum i små strängar.
Skummet expanderar rätt kraftigt så det är ingen risk att man tar för lite. Ett vackert gräddlandskap blir resultatet.
Med en vass kniv är det lätta att skära ner och forma kullarna.
För att få en jämn och fin grund så hamnade standardmetoden "högtalarmatta från biltema" över skummet.
Den är limmad med fogmassa och utspätt vitlim. Mattan är ganska töjbar så det är inga problem att få den att följa kullarnas form. När limmet torkat så skärs den ren i kanterna.
En sak som jag provar för första gången är att använda "konstlera". Terrakottafärgad "Das Pronto" som hittades på Clas Ohlson, är det som lyser tegelfärgat.
Hoppas nu det håller för en modul - inge skoj om lerbitarna faller av första gången man ställer modulen på sidan. Innan leran kladdades ut så målade jag underlaget med utspätt trälim och la sen lera i det våta limmet. Håll tummarna för att det fungerar.
Här är norra infarten med högtalarmattan lagd.
Mattan grundas med en ljusgrön färg.
Rätt kul när landskapet växer fram. Arbetet med mattan och grundningen i grönt är ganska enkelt och snabbt arbete men är ett stort kliv framåt.
Grundarbete blir av två typer. Dels högtalarmattan där det ska vara åker och skogsdungar, dels sand av olika slag där stationsområdet ligger.
För sanden blir det "chinchillasand" från djuraffären. Hade Andreas på besök som kunde berätta att den sanden är finkornigare än den sand jag lagt runt uppställningsspåren nedan. Ett besök i djuraffären resulterade i två typer, en lösviktsvariant och en påsförpackad (Vitakraft). Den påsförpackade var något grövre och kommer nog att bli perfekt.
Men sandningen blir nästa steg även om det syns en del småförsök på bilderna.
2011-08-25
Elarbete - växelmotorer och el är dragen på den första sektionen.
Växelmotorerna är från Conrad och dom jobbar mot växeln genom "stötstänger" i 1mm pianotråd enligt det system som blivit mer eller mindre standard i skånskaN.
Ett hål, 1 mm, borras mitt i den tjockare "slipern" bredvid växelföraren och ner genom underlaget. En bit 1 mm pianotråd böjs till enligt bilden och sticks ner i hålet med den krtare biten i växelförarens hål.
Här har jag låtit pianotråden löpa direkt i hålet i plywoodplattan, men vill man så kan man sätta en bit mässingsrör som lagring genom plywooden.
15 mm under plattan böjs tråden 90 grader så den löper parallellt med långsidan på växelmotorn.
Från växelmotorn överförs kraften med en pianotråd med 2 90 graders böjar.
Fästet mellan pianotrådarna kommer från en sönderskuren "sockerbit" där ena skruven tagits bort. Placeringen av fästet ställs in så att rörelsen uppe vid växeln blir lagom lång.
I motorns fäste har ett 1 mm hål för pianotråden borrats upp och när tråden sitter på plats så böjs den lätt på andra sidan hålet och håller sig sedan på plats.
OBS - ibland ser man tips på att den fjäder som sitter inne i växeln skall tas bort. Den behöver INTE tas bort med denna monteringsmetod! Tar man bort fjädern riskerar man att växeltungorna kan resa sig lite, så rör inte växelfjädern!
Varje växelmotor har fått sina anslutningar dragna till "sockerbitar" - en för styrning och en för matning till spårkorset. Styrningen har sedan kopplats till dekodern som blir spindeln i nätet.
Styrningen kommer från CML Electronics, och består av dekoderkort för 8 motorer styck (DAC20) och ett panelkort till styrpanelen (DTM30). Korten kopplas ihop med ett eget LocoNet.
Fördelen med att använda dessa kort, istället för en traditionell panel med switchar, är att det blir mindre kabeldragning och betydligt större möjligheter till förenklad logik.
Eftersom det blir en ganska komplex station med många tågvägar, både tillåtna och otillåtna, så måste det till stöd för att vem som helst ska kunna sköta stationen utan vana och utbildning. Stödet blir i form av tågvägar - ett knapptryck räcker för att lägga upp en väg från en infart till ett givet perrongspår. Korsväxlar får också en förenklad styrning. Styrpanelen får lysdioder för att visa läget.
De första testerna av elektroniken verkar mycket lovande - väldigt lätt att bygga upp logiken via datorstöd.
Dock blev det ett problem - dekodrarna orkar inte driva Conrad-motorerna! Nu kunde det lösas med en enkel drivkrets av två transistorer (per utgång) men lite synd på ett annars riktigt bra kort!
Modulen Klågerup består av5 sektioner (delmoduler). 3 st 1 meters i mitten och 2 resp 1 mindre sektioner i ändarna.
I den ena änden på Klågerup finns två infartsväxlar och dessa hamnar på varsin av dessa småsektioner. Att montera en egen dekoder för dessa växlar blir lite kostsamt så därför leds styrtrådarna över från lediga platser på en dekoder sittandes på en annan delmodul.
Kabeln mellan dekodern och växlarna på andra sektioner måste kunna delas vid transport och för detta valdes "som vanligt" en DB-25 förlängningkabel. Denna kabel delas på lämpligt ställe och trådarna löds eller skruvas på lämplig plats.
I bilden nedan är denna kabel markerad och kommer in till en "sockerbit". I det här fallet var det bara 4 trådar som behövdes.Till höger i sockerbiten finns en likadan kabel inkopplad med endast två trådar. Denna går vidare till den andra infartsväxeln på sektionen bredvid.
2011-08-30 Räls
Så var då det mesta i spårväg lagda. Det som avvaktar är vändskivan och stickspåret till saftstationen, dock har båda fått varsin växel lagd.
Det blev en hel del spår och när området blev laddat med lite vagnar så framgick att det är en ovanligt stor station. När det gäller persontåg med svenska SJ-vagnar så kan 12 vagnar ställas upp på perrongspåren och låter man dom belägga lite växlar runt om så kan tåg med 15 personvagnar mötas. Så långa tåg kör vi sällan på normala modulkörningar så det lär räcka gott.
2011-07-17
Bengt tittade in i början på juli och vi sågade upp några nya moduler till honom och klågerupsmoduler till mig. Trevligt väder hittills under juli, fint väder avbrutet av lite regn, gör att man med gott samvete kan passa på och snickra medan regnskuren passerar.
Modulerna har nu blivit limmade och målade både på insidan (vit) och på utsidan (standardbrun) - första gången jag inte målar modulen i sista minuten!
Benfästen har kommit på plats och allt är klart för spårläggning.
Modulen måste stå hopskruvad under spårläggningen och den är 4 meter lång så den blir lite ivägen. Nu gäller det alltså att hitta en lämplig plats.
På bilden ses den från infarterna från Genarp/Lund.
2011-06-03 Planering
Beslut måste tas för hur bred modulen skall vara - 400 eller 600.
Skrev ut spårritningen i skala 1:1 och klippte ihop alla A4-ark. Känns som det får plats ganska bra på 400. Om man vill ha mer landskap på sidorna (egentligen stationshusets omgivning) så kan några små extrabitar skruvas på när man så önskar.
Med 400 bredd så når man lätt spåren från båda sidor vid fingerrangering, ska bara se till att det blir tillräckligt avstånd mellan spåren.
Den utskrivna delen är huvudmodulerna, 3 st enmeters. I ändarna hamnar anslutningar som grenar ut till de 4 anslutande linjerna. Ändarna blir 0.5 meter dvs. totalt blir det 4 meter.
Spåret för saftfabriken får gå ut till kanten och i en ev. andra etapp så hamnar då saftfabriken på en egen modul.
2011-04-21
Har gått ett tag och funderat på ett nytt modulbygge och med en lite större station som förebild.
På Malmö Genarps Järnväg (MGJ) så fanns Klågerup station. Stationen byggdes från början för Lund Trelleborg Järnväg (LTJ) och när MGJ byggdes så valde man att korsa LTJ i Klågerup och det blev en gemensam station. Den har alltså inkommande linje i fyra riktningar och med den lokala saftstationen (sockerbruk) så blev det en ganska stor station.
Klågerups station trafikerades med MGJ fram till slutet på 40 talet och LTJ till början på 60-talet. Stationsbyggnaden finns kvar och där bangård låg finns bl.a. idrottsplats. Vändskivan syns idag i form av en "dammliknande" plats med lite skulpturer.
Insamling av fakta ha pågått en tid. Det är ovanligt lite skrivet om stationen! ( grannstationen Staffanstorp t.ex. har fått en egen bok )
MGJ i sin helhet avhandlas i en bok och där nämns naturligtvis Klågerup men sen är det tunt! Man kanske skulle tagit Genarp istället, den finns t.o.m. på film, men fyra inkommande linjer och stor godsbangård lockar - Genarp får vänta.
En karta från 1910 visar Klågerup, saftstation och anslutande linjer. Lund rakt upp, Genarp uppe till höger, Malmö nere till vänster och Trelleborg nere till höger.
Spårområdet innehåller 4 spår för persontrafik varav spår 1 bara nås från MGJ och spår 2 endast från LTJ. Blir lite tankearbete för stinsen att hålla reda på :-)
När MGJ kom till Klågerup så fick dom på sig att bygga en lite vändskiva. Den var enbart för lokvändning och hade alltså inga uppställningsspår. Här finns frestelsen att lägga dit några spår - alltid nyttigt att kunna ha några lok beredda men inte i vägen. Men hur förebildstrogen ska man vara?
Här är en skiss över spårområdet. Spåret som går snett nedåt i mitten på bildens nedankant är spåret mot saftstationen.
En sak som måste bestämmas är bredden på stationen. Spåren går in på standardbredden 400mm men det blir då inte mycket plats till detaljer runt omkring.
Om man ska hålla sig hyfsat till verkligheten så blir stationsområdet 3meter och med två halvmeters förgreningar i ändarna så blir det hela 4 meter.
Ger man sig då på att bygga med bredden 600mm så blir det rätt mycket att transportera. En avvägning mellan att få med lite av byn runtomkring och hanterbart.
Till detta kommer saftstationen - ska den byggas som en del av huvudmoduilerna eller som en separat station som ansluts i nedankanten.
En del att fundera på...
